20 mil, 2 besök

Idag åkte jag till syrran i Trollhättan. Hon hade kommit hem till helgen så jag fick åka hem till henne istället för till Uddevalla sjukhus. Kollade först på google maps var hon bodde. Det var inte långt från 45:an så det var inte alls svårt. Tankade först på Jet vid Aröds industriområde. Nollade sen förbrukningen och trippmätaren. Insåg att förbrukningen antagligen skulle bli rätt låg eftersom det var landsvägskörning hela vägen. Gissa om jag fick rätt! Den hamnade på 2.9 l / 100km när jag åkt 2/3 av vägen. Den klättrade upp ett snäpp innan jag kom fram, men 3.0 är ju helt ok det också.

Mias mamma och några kompisar var hemma hos henne när jag kom fram. Det hade blivit en massa strul med hemtjänst, lägenhetsanpassning mm, så hon skulle åka tillbaka till sjukhuset lite senare. Jag hade köpt med mig jordgubbar, bullar och juice. Det fixades fram glass så vi åt jordgubbarna till det. Mmm! Sen satt vi och tjötade ända tills färdtjänsten kom. Hennes ben fick under inga omständigheter stöta i något så det krävdes 4 starka gubbar att bära ner henne och rullstolen för trapporna. Jag vinkade av henne och hennes morsa när dom åkte.

När jag ändå var långt bort i Trollhättan tänkte jag passa på att hälsa på morsan också. Lämpligaste väg var att åka via Uddevalla och Stenungsund. Nu blev förbrukningen inte lika bra. Den var uppe i 3.2 ett par gånger, men halkade ner till 3.0 igen när jag var framme hos morsan. Där vankades det middag i form av fläskkotlett, potatis grönsaker och sås. Mmm! Sen satt vi en stund och tjötade om ditt och datt. Kissen kom och vill kela, jamandes som att han var olyckligast i hela världen. Sen tog vi en tur i trädgården och kollade på alla växter. Det växer så det knakar just nu.

På väg hem försökte jag hålla 3.0 men det var inte det lättaste. Jag körde lite för fort. För att hålla förbrukningen så låg får man nästan inte köra snabbare än 70-80. När jag åkte till Mia via 45:an hade det varit en massa vägarbeten med hastighetsgränsen på just 70. Det var antagligen därför förbrukningen blev så låg som den blev. Nu när det gick fortare steg förbrukningen igen. 3.1 l / 100km hamnade den på när jag svängde in på p-platsen där hemma. Jag var ändå helt nöjd. 20 mil med den förbrukningen ger 6.2l och med ett pris på 12.25 / l blir det knappt 76:-. Frågan är vad det hade kostat att åka den sträckan med Västtrafik...

Edit:
Kollade precis upp vad det skulle kosta. Från mig till Mia, 79,50:-
Från Mia till morsan föreslog reseplaneraren att man skulle åka via Göteborg, så det blir ju lika dyrt igen. Sen kostar det 40,90 från mig till/från morsan. Problemet är att man då kommer till Kode station. Därifrån och hem till morsan är det säkert 1 mil och där går det inga bussar. Det skulle med andra ord kosta minst 200:- och säkert ha en restid på över 5 timmar. Det var inte så svårt val att välja bilen istället :-)

Ölprovning

Ölprovningen var riktigt trevlig. Dom bjöd på 7 olika sortes öl. Tyvärr passade dom första 5 ölen inte min smak alls.

• Inwit
  Smakade lite blaskigt men hade ändå en spännande eftersmak, får en 3:a i betyg.
• Single hop
  Alldeles för tunnt och blaskigt för mig, får bara en 2:a i betyg.
• Golden Ale
  Tyvärr smakade det som "en stor stark". Gillade inte den beska eftersmaken. Får en 3:a i betyg.
• Slåtteröl
  Här kunde man känna fruktigheten. Mer lättdrucket än dom tidigare. Får en 3:a i betyg.
• Summer twist
  Äntligen börjar vi gå upp i smak. Tydlig humlesmak. Får en stark 4:a i betyg.
• Indian Tribute
  Så färskt att dom inte hade hunnit filtrera och tillsätta CO². Smakade ändå spännande. Nån lite bränd eftersmak. Får faktiskt en 4:a i betyg.
• Starkporter
  Hade fått lagras ca 1 år och det märktes. Rundare smak än samma variant på flaska. Så här skall en porter smaka! Får en 5:a i betyg.
• (Amarillo spring)
  Detta öl saknade jag i testen. Eftersom det lanserades som ett säsongsöl är det slut för denna gången. Halvt om halvt lovades att det skulle komma tillbaka, men då utan "spring" i namnet (eller var det alkoholdimmorna som fick mig att tro det?). Hade dom haft med ölet i testen, hade det fått en stark 5:a!

Kanske inte så förvånande fick det enda mörka ölet en 5:a. Jag föredrar ju stout och porter. Däremot är det förvånande att jag gillar dom ljusa ölen Amarillo spring och Summer twist. Nu har jag i alla fall ett möjligt resmål under semestern - Oppigård!

Ännu mera sjukhus

På måndagen läste jag på Facebook att min yngsta syrra (Mia) hamnat på sjukhus efter en mopedolycka. Någon hade spänt upp ett rep över cyckelbanan/gångvägen. Hon hade inte sett repet förrän det var för sent och crashade rakt in i det. Hon bröt tydligen en arm och ett knä. Kunde gått betydligt värre. Vill inte ens tänka på vad som hade kunnat hända om repet suttit högre upp och varit tunnare... Jag skickade meddelande till min äldre syrra (Susanna) och kollade om vi skulle åka upp och hälsa på henne. Vi planerade in det preliminärt till tisdagen, men vi fick hoppa över det för hon kände sig inte heller så bra den dagen. Susanna har gjort en castric-bypass för inte så länge sen och har precis börjat jobba lite smått igen. Det blev jobbigare än hon räknat med. Eftersom jag var upptagen på onsdag och fredag och hon på torsdag beslutade vi att skjuta upp det ett tag.

Jag skickade in en ny jobbansökan i måndags. Fick för nån timme sen ett mail om att jag inte gått vidare där heller. Tur att jag har en ölprovning att se fram emot senare idag. Jag och några kompisar skall till Ölrepubliken och testa öl från Oppigårds. Hoppas dom har med sig Summer Twist eller ännu hellre Amarillo Spring.

Skolavslutning, bajsfabriken, flyttning och sjukhus

På fredagen åkte jag till min kusins kompis kusins (Malin) skolavslutning i Alingsås. Jag fick ta ledigt en halv dag så vi kunde vara där vid 14-tiden. Senare på eftermiddagen skulle jag till en kompis och käka tacos och dricka överbliven påsköl, så jag tog min egna bil för att kunna åka hem tidigare. Det var tokmycket folk som kom på avslutningen och solen strålade från en klarblå himmel. Det blev nästan totalt kaos när dom kom ut från skolan och skulle leta upp sina annhöriga. Det fotograferades och filmades överallt. Dom klättrade sen upp på lasbilsflak för att åka parad genom gatorna i stan. Det tog ett antal timmar innan vi kom iväg hem till Malins föräldrar och själva den "privata" delen av firandet kunde ta vid. Dom hade bullat upp med massa god mat och dryck. Tiden som sprungit iväg började oroa mig. Skulle jag hinna hem till kompisen och taco-festen? Efter diverse överläggande och uträknande kom jag fram till att det skulle bli för stressigt. Ännu en gång får jag tacka nej i sista stund till kompisarna. Att dom alltid tråkar en för det i all framtid gör inte saken bättre. Som plåster på såren blev resten av eftermiddagen/kvällen hos Malin riktigt lyckad. Kände mig kanske lite som en outsider då jag inte känt Malin speciellt länge och inte är släkt med henne. Men jag blev behandlad som en i familjen, så det gick bra ändå.

På lördagen var det öppet hus på Ryaverken i Göteborg. Dom har ju för inte så länge sen byggt om reningsverket. Antagligen ville dom passa på och visa upp nyheten för befolkningen. Jag var utanför grindarna redan 09:40. Dom öppnade inte förrän 10:00 så det fick bli till att stå i kö en liten stund. Det blev en väldigt intressant tur genom hela reningsverket. Man fick gå en poängpromenad med 8 frågor och 1 utslagsfråga. Vid vissa intervall fanns det personal som förklarade vad som hände med vattnet just där och svarade på frågor man hade. Efter poängpromenaden bjöd dom på korv & bröd, bulle, kaffe och/eller saft. Man fick även komma in och titta på världens längsta väggmålning gjord av en och samma person. Den föreställer hamninloppet i Göteborg och är målad på båda sidor av korridoren. Riktigt detaljerad var den också. Drygt 2 timmar tog det innan jag var klar.

Efter Ryaverken var det dags för fysiskt arbete. Min kusins kompis, Sofia, skulle flytta. Jag hade lovat hjälpa till. Givetvis flyttade hon till en lägenhet på 3:e våningen i ett hus utan hiss. Som tur var flyttade hon från en lägenhet på första våningen. Det var dessutom första egna lägenheten så hon hade inte så mycket prylar. Johan hade hyrt ett stort släp och vi fyllde det knappt 1/3. I en andra vända skulle hon i och för sig hämta ny soffa och lite andra möbler ute i Bäckebol, men totalt skulle man kunna säga att det inte blev mer än ett flyttlass. Hon passade även på att bjuda oss på lunch/middag på IKEA när vi ändå var där. Efter det fick hon lite väl bråttom att handla för dom skulle stänga 30 minuter senare. Man kände sig oerhört nyttig efter arbetspasset.

På väg hem från flytten ringde min moster och berättade att morsan låg på sjukhus!? Tydligen hade hon haft ont i benet den senasste veckan. Det hade blivit värre och värre tills hon var tvungen att åka in akut. Dom hade undersökt henne både innan och utan men inte hittat någon orsak till smärtan. Tabletterna hon fick hjälpte knappt. Jag ringde till henne lite senare och pratade med henne några minuter. Vi bestämde att jag skulle komma och hälsa på henne dagen efter.

På söndagen hade jag planerat att verkligen inte göra någonting. Var totalt slut efter helgens aktiviteter och uppsägningen förra veckan. Brorsan ringde och vi pratade om besöket hos morsan. Vi planerade in det till 17-tiden. Vid 15-tiden ringde han igen och berättade att morsan fått åka hem. Tydligen ansåg dom att hon inte behövde ligga inne längre. Vi blåste av besöket så länge. Jag ringde henne senare på dagen och kollade hur hon mådde. Lite bättre men inte bra skulle man kunna sammanfatta det.

Eländes elände

Idag var ingen bra dag. Blev uppsagd. Det jag gör används inte i samma utsträckning som tidigare. Sen har jag en känsla av att det faktum att jag är en av dom få (den ende?) som är fast anställd, utan att vara delägare, spelar en viss roll. Tråkigt är det i alla fall, fast kanske inte så förvånande. Man kan väl inte påstå att jag har haft några väldefinierade arbetsuppgifter. Ta hand om nätverket, köpa in it-prylar, fixa fredagsfrukost, mellanhand vid problem med lokalen, kontaktperson för larmet och programmera. Det är en del av det jag gjort. Fast det är alltid någon annan som skall komma med besluten. Att dom sen aldrig har tid att sätta sig in i problemen ställer till det en del. Det händer med andra ord ingenting. Tidigare var det lite för mycket information om vad jobbet höll på med och vart vi var på väg. Nu är den obefintlig. Jag har ingen aning om vad dom andra gör annat än det jag snappat upp när dom pratar med varandra. Visst, den som inte frågar får inga svar, men lite information kanske hade varit bra. Man hade kunnat utnyttja mig till mer än det jag gör, men det blev sparken istället.

Sökte nya jobb på platsbanken veckan efter och hittade ett som verkade intressant. Ansökningstiden gick ut på torsdagen så jag fick snabbt fixa ihop ett CV. Skickade ansökan på onsdagen , dom ringde på torsdag och vi bokade in en intervju till på fredag. Snabba puckar! Var lite lagom nervös men kände ändå att intervjun gick rätt bra. Var hoppfull hela helgen. Tyvärr fick jag veckan efter ett mail från dom att jag inte gått vidare i urvalsprocessen. Nertryckt i skorna igen.

Lagringsproblem, del 3

Jag började med att bygga om UPS'en. Den behövde nya batterier så jag åkte iväg till Biltema och köpte två stycken 12v/18Ah. Valde med vilje större batterier eftersom jag tänkte ha dom utanför lådan, dessutom räcker dom längre vid ett eventuellt strömavbrott. Fick skruva isär nästan hela UPS'en för att få ut dom gamla batterierna. Dom hade svällt men lyckat hålla tätt. Puhh, skönt man slapp sanera från batterisyra. Kontakten på baksidan av UPS'en som är till för att mata in ström från externa batterier var inte av exakt samma typ som dom andra kontakterna för dom interna batterierna. Jag fick modifiera den "lite lätt" för att få det att passa. Sen testade jag att koppla in batterierna. UPS'en tjöt i högan sky och man hörde att batterierna protesterade. Man hörde att det liksom kokade i dom. Mysko. Vad kan det vara för problem nu då? Jag testade att koppla in dom på ett annat sätt med samma resultat. Jag plockade fram multimetern och mätte spänningen. Den var bra mycket högre än 24v när den laddade. Vafasen? Till slut trillade 25-öringen ner. Den kör med 48v, jag köpte bara 2 batterier och det blit 24v. Dohh! På något vis hade jag fått för mig att den gick på 24v eftersom det såg ut att vara 2 batterier i den. Men när jag drog ut dom visade det sig vara 2x2 som satt ihop. Det såg bara ut som 2. Varför jag inte tänkte på det när jag ändå hade jobbat så med att dra ut dom kan jag inte fatta. Det fick bli ännu en sväng till Biltema och köpa 2 likadana till. Med 4 batterier gick det hela mycket bättre. Allt fungerade som det skulle.

Sen kom turen till att bygga om servern. Åkte till webhallen och köpte minne + Windows-licens. Dom brukar faktiskt vara billigast på licenser. Sen gör det inte saken sämre att dom säljer komplett sortiment av OEM-licenser. Brukar köpa det eftersom dom är billigare. När operativsystemet var installerat, drivrutiner för RAID-kort och annat installerade, visade det sig att det var en grej som det inte fanns drivrutiner till. Det var grafikkortet. Jag hade ett gammalt Matrox Millennium för PCI-buss. Kollade lite efter drivrutiner till det på nätet men insåg att kortet var urgammalt (från förra årtusendet) och saknade stöd för 64-bit Windows 7. Började kolla efter ett nytt grafikkort på nätet. Först letade jag efter ett för PCI-buss men hittade knappt något. Som tur är har jag ju en ledig 16x PCI-express plats så det fick bli det billigaste jag kunde hitta. 365:- för ett Asus ATI Radeon HD 4350 med 512MB minne. Snacka om överprestanda för en server...

När servern äntligen var igång igen skapade jag snabbt en enda stor virtuell disk, initierade den och påbörjade tillbaka-kopierandet. Även det tog sina modiga timmar. Höll på mer eller mindre en hel vecka. Sen installerade jag snabbt dom vanliga programmen för att kunna hålla kontakten med omvärden och kunna tanka hem det jag brukar. Nu kunde jag äntligen börja kolla TV-serier och film igen. Hade byggt upp ett svårt abstinensbesvär.

Lagringsproblem, del 2

Fortsättning på lagringsproblemen: När jag försökte starta upp datorn fick jag inte alls igång en av dom nya diskarna. Testade säkert 10 gånger utan positivt resultat innan jag gav upp. Käkade frukost och släpade mig iväg till jobbet istället. På kvällen när jag kom hem orkade jag inte fortsätta med servern. Dels beroende på att jag var hemma så sent och dels på att vi varit ute med jobbet och festat runt. Det fick vänta till dagen därpå (fredag) istället.

Efter mycket pillande och bytande av sladdar fick jag till slut igång alla diskar och datorn kunde jobba på att att bygga om raiden. När jag satt vid den andra datorn och grejade började det plötsligt tjuta som det gjort den första natten jag startat ombyggnationen. Nu kunde jag se att det inte var servern som tjöt. Den höll så fint på att jobba och alla diskar var online. Jag gick bort till servergarderoben och kollade vad det var som lät. UPS'en var det som skrek. Batterisymbolen lyste elakt rött mot mig. När jag kände på den var den ovanligt varm. Bara inte den lägger av nu mitt i allt elände! Jag stängde snabbt ner min vanliga dator för att inte belasta den i onödan. Sen letade jag reda på manualen jag skrivit ut och letade efter felkoder. Då visar det sig att varningen betyder att batterierna är döda och att den kommer tjuta så här var 5:e timme (fast det stämmer inte riktigt). Eftersom hela UPS'en var så varm började jag oroa mig för att den kanske var överhettad. Läste att man kan koppla bort batterierna utan att den stänger av sig så jag gjorde det. När jag försökte dra ut batterierna ur lådan gick inte det för dom hade svällt. Shit, bara dom inte läckt också tänkte jag. Insåg att servern måste få jobba klart innan jag börjar mecka mer med UPS'en.

Dagen efter hade servern till slut jobbat klart med att bygga om datastrukturen för den första av dom viruella diskarna. Jag stängde då ner maskinen och kopplade ur UPS'en. Nu kunde jag pilla med den samtidigt som datorn jobbade vidare med nästa virtuella disk. Fast när jag bootade upp servern igen så ville en av diskarna ännu en gång inte starta. Samma disk som varit problematisk tidigare. Denna gång tog jag ut disken och stoppade in den i min andra dator. Den vägrade att starta där också! Vafaaan, jag har alltså fått en kass disk. Det är det som varit problemet från första början! Jag tog en av mina andra lediga 1TB diskar och stoppade in den istället, talade om för programvaran att den var ersättare och startade ännu en rebuild. Nu blir det till att skicka tillbaka den trasiga disken, blää.

Det tog sina timmar innan den var klar med att införliva ersättningsdisken i RAID'en. Nu hade jag beslutat mig för att ta det säkra före det osäkra och bygga om hela servern och RAID'en totalt. Allt skulle först kopieras undan på andra diskar. Sen skulle servern ha mer minne och 64-bitars Windows 7. Då slipper man eländet med att Windows bara kan ha diskar på maximalt 2TB. Jag påbörjade kopierandet till dom diskar jag hade liggandes men insåg att dom inte skulle räcka. Frågade min kusin om han hade några jag kunde få låna. Det hade han. Två stycken på 1TB vardera. Med tillgång till dom diskarna räknade jag ut att det skulle räcka om jag knökade in lite data på diskarna i min andra dator. Kopierandet tog ett antal dagar innan allt var klart.